Immanuel Kant (1724–1804), en tysk filosof, anses vara en av de mest inflytelserika tänkarna i filosofins historia i väst. Kant lade villkoren för metafysik, epistemologi, etik, estetik, politisk filosofi och andra områden, och har fortfarande ett betydande inflytande idag.
Om moral: Enligt Kant kan moral inte vara grundat i lycka eller välbefinnande eftersom det är subjektivt och kan variera från upplevelse till upplevelse. Den moraliska statusen bör definieras av våran välvilja och plikt grundat i förnuft. Kant formulerade två principer för våra moraliska handlingar:
1) Möjlighet för generaliserande. Agera endast enligt en princip som du kan samtidigt se som en potentiell universiell lag. Till exempel, stöld är omoraliskt eftersom vi inte kan tänka oss en värld där det var universiellt tillåtet.
2) Mänskligheten som ett mål i sig själv. Handla på ett sådant sätt att rationella varelser aldrig kan behandlas endast som ett medel som helgar ändamålet. Att använda någon som ett medel är att använda dem som ett redskap utan medgivande; denna handling inkluderar ofta att avge ett falskt löfte, attacker andras frihet och egendom, skador etc.
Om upphöjd idealism:
Kant menar att vi inte kan uppleva saker utan att ha möjligheten att representera dem i rymd och tid. Därför kan det, bortanför den empiriska världen, inte finnas några upplevelser av objekt att förhålla sig till för en bedömning. I detta sammanhang använde Kant ofta övernaturliga påståenden i sina arbeten som börjar från en accepterad aspect av en upplevelse, för att sedan utläsa vad som måste stämma för att den typen av upplevelse ska vara möjlig.
Om estetiska bedömningar:
Enligt Kant har en estetisk bedömning fyra huvudsakliga utmärkande egenskaper.
1) Den är objektiv, vilket innebär att vi njuter av något för att vi finner det vackert,
2) Den är universal, vilket innebär att en väsentlig del av en sådan bedömning är att förvänta sig att andra håller med oss,
3) Den är subjektiv, vlket innebär att det inte finns någon verklig egenskap hos en sak som gör den vacker,
4) Den ger oss ingen kunskap om objektet, då den är baserad på känslor för egenskaperna hos objektet snarare än på egenskaperna själva. Om jag säger ”den här målningen är vacker” så ger jag ingen information om målningen. Det är inte en sann eller falsk bedömning, utan en bedömning som visar min attityd gentemot ett särskilt objekt.
