Platon (427-348 f.Kr.) and Aristoteles (384-322 f.Kr), båda greker, anses vanligen vara de största filosoferna genom tiderna. Deras verk studeras fortfarande med stort intresse idag, sedan de har format en stor mängd filosofiska regelsystem för många årtionden framöver.
Om Sanning:
För Platon är världen som en grotta i vilken folk inte upplever den sanna verkligen, utan bara skuggorna av saker som syns längs grottans vägg. På grund av detta kan vi inte förlita oss på våra sinnen för att förstå Sanningen om saker och ting genom att observera den naturliga världen. Liksom de fundamentala principerna hos matematiska bevis, existerar de sanna skepnaderna av naturliga saker i våra sinnen.
Därför är den sanna skepnaden av verkligheten begrundad snarare än observerad, och endast en filosof förstår sanningen om saker.
Till skillnad från Platon trodde Aristoteles att sinnena behövdes för att kunna förstå den verkliga naturliga världen. Den systematiska observationen och analysen av den naturliga världen, i kombination med logik, är vägen till Sanningen. Sådan metodologi för observation är vad vi numera skulle kalla ”vetenskap”.
